Det nya, normala livet?!

Nytt år och nya upptåg. Oliver har blivit en riktig spellevink som gillar att spöka ut sig. Det är så härligt att börja detta nya år med en så fräsch liten kille som orkar väldigt mkt mer än tidigare. Lite blå blir han ibland när han blir kall och nu när han haft ganska ordentligt med hosta ser vi att färgen blir lite sämre men i övrigt är det bara ärret på bröstet som visar vad han gått igenom.

Nyårs middagen blev en mysig tillställning i goda vänners sällskap. God mat, god dryck och trevligt sällskap. Alla barnen var nöjda och glada hela kvällen, vad mer kan man begära?!





Oliver och Elias lyckades hålla sig vaken till 12 slaget, vilket måste ses som en smärre sensation. Elias blev lite rädd för raketerna men Oliver tyckte det var så fint!







Så vackert med den mörka himmelen som lyses upp!







Gosedrängarna myser tillsammans, bäst att passa på att fota för det är inte speciellt ofta dom är vänner nu för tiden. Elias är så stygg med Oliver, han slår, knuffar och biter storebror och Oliver bara skriker efter hjälp. Vi försöker få Oliver att vara lite tuffare och säga ifrån men han är nog ganska snäll och lugn av naturen. Han låter så rolig när han ropar; Lite hjälp här, tack! när Elias jäklas.


Vi har njutit dom här sista dagarna av ledighet tillsammans. I måndags började allvaret. Killarna började skolan, Roger började jobba (har varit barnledig i 4 månader)och jag fick data uppdatering av Christina på Akuten som var snäll och ställde upp och hjälpte mig några timmar. Har ju inte jobbat på 3 år och 4 månader, det har ju hänt en del med datautvecklingen och för att inte tala om alla inloggningar som jag tappat..... Jag gick min första inskolningskväll på IVA igår kväll och det kändes faktiskt bra. Det var en hel ddel nytt men det var mer som var som tidigare. Jag ska gå en kväll till och en dag så får vi se om det känns bra och tillräckligt. Sen ska jag inskolas på Akuten några dagar och efter det är jag tillbaka på natten som vanligt och kommer säkert knappt känna att jag varit borta så länge. Det är konstigt vad fort man kommer in i det igen.

I april ska killarna börja inskolas hos en dagmamma. Vi är så glada att vi till slut fick dagmamma och slipper stora dagis avdelningar. Känns ju inte så kul att ha en infektionskänslig grabb med 18 andra barn (potentiella smittkällor) Skönt att han får tid att bygga upp lite imunförsvar innan han ska behöva vara i större barngrupp. Det är ju ounvikligt när han börjar skolan.



Oliver breakdansar lite och Elisa dansar nån sorts disco och småsjunger, dom är så söta!